Geologiåret 2016

Användning av geoinformation ger besparingar i samhällsbyggandet

Inom temat samhällsbyggande fokuserade verksamheten under verksamhetsåret på behovsbaserad, samfinansierad forskning, där viktiga teman fortfarande var stenmaterial för samhällen, tillgång till grundvatten och förebyggande av miljöolägenheter. Utvecklingen av geomodeller för byggande konkretiseras stegvis som projekt och nya verksamhetsmodeller.

GTK stärker sin ställning som nationell hanterare av geologiska informationsflöden och producent av servicelösningar för samhällsbyggande samt som expert på geologiska servicelösningar som har samband med grundvatten och placeringsställen.

Geologisk information för planläggning på tillväxtorter

Införandet av 3D-modeller som används vid planering av samhällsbyggandet och byggande inleddes på valda tillväxtorter. Dessutom inleddes arbetet med nationella specifikationer av geomodeller för stadsmodeller och med anpassning av specifikationerna i GTK:s centraliserade informationshanteringssystem.

Samarbetet med företag i projektet CityGeoModel, som förenar en stor aktörsgrupp och som ska utveckla stenmaterialförsörjningen vid användningen av stadsmodeller i Tammerfors, framskred. Utvecklingen av ett geomodellkoncept har framskridit i samarbete med Tammerfors stads byggnadskontor till ett pilotområde, där undersökningarna blir färdiga våren 2017. Samarbetet med SITO i spetsprojektet för digitalisering kompletterar helheten från och med 2017. GTK deltar i geomodellverksamheten i SmartBuildingFinland.

Det riksomfattande registret över grundforskning utökades enligt planerna till de prioriterade områdena för markanvändning. Informationstjänster för grundarbeten vid byggande (grundundersökningsdata och uppgifter om bakgrundskoncentrationer) gör det möjligt att effektivisera systemnivån betydligt. Utnyttjandet av kunskap om geologi och insamlade geologiska data kan medföra kostnadsbesparingar på upp till tiotals miljoner euro per år.

GTK främjade användningen av geoinformation på tillväxtorter genom att i nättjänsten Tapir tillhandahålla information om bland annat geografiska lägen för markområden med olika bärigheter, geotekniska grundundersökningsdata och information om koncentrationer.

Modelleringsarbetet för svag mark i huvudstadsregionen i anslutning till grundarbete blev färdigt i fråga om avgränsningarna. Lerutredningen i Malm i Helsingfors blev färdig som beställningsarbete.

Efterfrågan på placeringsforskningsdata

Forskningen som stöder säker långvarig placering av kärnkraftverk och utbränt kärnbränsle fortsatte i internationellt samarbete och på uppdrag av olika kraftbolag. En ny öppning inom utbränt kärnbränsle är lansering av kompetens inom val av placeringsställen på den globala marknaden. I slutet av verksamhetsåret bekräftades det första internationella uppdraget som en del av ett konsortium som leds av Posiva Solution Oy.

Strukturkartläggningarna av grundvattenområden fortsatte

Fokus i användningen av resurser låg på strukturkartläggningar av grundvattenområden i syfte att stöda vattenvårdslösningar, på en allmän kartläggning av sura sulfatjordar som orsakar skador i vattensystem och på utveckling av informationstjänsterna.

Strukturmodelleringen av grundvattenområden fortsatte enligt genomförandeprogrammet för vattenvård på objekt som är de mest gynnsamma med tanke på användning av grundvatten. De elektroniska specifikationerna för servicekonceptet inom grundvattensektorn fortsatte så att GTK:s data i framtiden kan länkas till miljöförvaltningens data.

Trots rekorden för de pågående projekten uppnåddes inte rapporteringsmålen för strukturkartläggningen av grundvattenområden. Modelleringen av grundvattenflödet som en del av strukturkartläggningarna hade en allt större roll. I grundvattenundersökningarna stärktes det direkta samarbetet med företag. Exportprojekt inom grundvattenområdet bereds för flera länder.

Programmet POSKI II i Lappland och III Norra Österbotten inleddes i slutet av året och det utredde hur utnyttjandet av stenmaterialförsörjningen skulle kunna integreras i utnyttjandet av grundvattentillgångar. POSKI inleddes redan på 1990-talet och har genomförts i samarbete med SYKE, GTK, NTM-centraler, landskapsförbund, kommuner och stenmaterialföretag. I och med POSKI-projektet II i Lappland kan programmet slutföras 2018.

Den allmänna kartläggningen av sura sulfatjordar blir försenad från måltidpunkten (2015) i genomförandeprogrammet för vattenvård så att 66 procent av målet har kartlagts före utgången av verksamhetsåret 2016 och kartläggningen för hela Finland blir färdig 2020.

Inventeringen av torvresurserna genomfördes enligt målet

Inventeringen av torvresurserna och naturtillståndsklassificeringen för myrar fortsatte. Fokus i användningen av resurserna låg fortfarande på inventeringen av torvresurserna och den digitala publiceringen av inventeringens resultat. Användningen av resultaten är samhälleligt omfattande vid planering av markanvändningen, utveckling av mångbruket och planering av användningen av råvaruresurser. Mer än 90 procent av de torvproduktionsområden som används vid produktion har ursprungligen inventerats av GTK. Under verksamhetsåret uppnådde GTK inventeringsmålet, 25 000 hektar, som fastställts av ANM. Inventeringen av torvresurserna riktades i samarbete med branschindustrin.

Materialet om avgränsning av myrar i Finland blev färdigt. Till följd av detta kan den riksomfattande naturtillståndsklassificeringen för myrar slutföras 2017. Forskningen i konsekvenser för vattendrag vid utnyttjande av torvresurser tog betydande framsteg, och resultaten från jämförelsen av bottensediment i insjöar offentliggjordes på internationellt plan. I nättjänsten Torvräkenskaperna lade GTK ut mycket information per myr och region om torvtillgångar som kan utnyttjas inom industrin, om naturtillståndsklassificeringen för myrar och begränsningarna av användningen av myrar.